I vår förra lägenhet var kylen full av kylskåpspoesi där vi skrev lite meddelanden till varandra, jag och Frida. Eller egentligen började det nog med att jag skrev ett fint subtilt meddelande till henne när jag tyckte hon var sur och tråkig och det slutade med att jag varierade adjektivet efter hennes dagsform. Arg, söt, glad, etc. Vi har kylskåpspoesi i vår nya lgh också, vi har bara inte fått upp den än, som så mkt annat..

Dåliga saker:

• Att jag glömde min älskade skinnjacka någonstans på stan i lördags och att något mongo plockade den. Du kommer att få gonorré i ansiktet för det, det ska du ha klart för dig.
• Sömnbrist pga för mkt koffein som är en följd av för mycket saker att göra med skola, jobb och annat.
• Silverfiskinvasionen i vår lgh, har inte vågat öppna en av mina garderober på en vecka nu.

Bra saker:

• Jag fick jobbet på Landvetter så nu får jag stiga upp 3.45 och packa flygplansmat hela dagarna. Hoppas bara på att jag får jobba mycket i sommar så jag kan försörja mig.
• Jag hittade en skapligt snygg skinnjacka på tradera, också en 70-tals variant, som jag budat på och väntar på att den ska anlända med posten. Detta är dock emot alla mina principer att inte köpa skinnprodukter, men jag tröstar mig med att den är begagnad och inser i smyg att jag är en fåfäng hycklare. 
• Martins (Du är en pärla!) polare kunde inte följa med på Rockbåten vilket innebar att yours truly fick köpa hans biljett och vilka ska spela där om inte.....

På min gamla mobiltelefon har jag haft ett gäng filmer på Ebban som jag tyvärr inte kommit åt då jag inte haft något batteri till den (pga att telefonen tog ett dopp i en toalettstol varpå batteriet blev vattenskadat och sprängdes). Detta har varit jättetråkigt för de filmerna betyder mycket för mig. Men så hittade världens bästa Daniel (hellodolly) en överkörd mobil och han tog batteriet från den och gav det åt mig så jag kunde kolla om den passade till min, vilket den gjorde! Så nu har jag laddat över en miljard filmer på söta Ebba och lagt upp några av dem på youtube. Jag förstår att ni kanske inte tycker det är så kul att titta på filmer på en hund, men hon var världens bästa hund, utan att överdriva. Så titta på klippen nedan.

Okej, först och främst en hälsning till min kära sambo Frida: DU SUGER PÅ UPPDATERINGAR!

Sådärja, då var det avklarat. Nu har vi så flyttat, städat, städat, städat, packat upp och städat lite mer. Utan att överdriva såg vår nya lgh ut som en knarkarkvart och har nog inte blivit städad sen 1800-talet, förutom dammsugning. Det är fortfarande ett hakkors ritat i dammet på köksfönstret, den borde vi ta bort hhm.

I onsdags var vi på konsert, The tallest man on earth, det var helt jävla suveränt. Här har ni en fin slagdänga att lyssna på medan ni läser klart detta inlägg. Tryck bara play!

Det blir verkligen inte mycket till uppdaterande nu i dessa bråda tider, det är projekt, flytt, liv, sol, väder, död, ja, allt möjligt som upptar min och Fridas tid. Imorgon är det iaf dags för flytt till guldheden, fyfan vad det är jobbigt att flytta. The end of an era för Brämaregatan i alla fall.

Sen försöker jag hitta extra- och sommarjobb för fullt, alla tips är välkomna! Jag sysselsätter mig även med att rita en poster till Dollys band, samt göra en hemsida till min farfars stugby. Vilket är lite trixigt när mina webkunskaper är aningen ringrostiga när jag inte gjort en hemsida på 8 år. Heja.

Any-ho, ni får se loggan.



That's all folks, take care now bye bye then.

Ciao!

Kort uppdatering från Pajala i bilder. Bild nr ett är jag ute och promenerar med Ebba, klockan är 21 å nånting på kvällen och det är ljust ute, så är det här uppe i tornedalen va. Bild två och tre föreställer lilla Tova, hon är en borderterrier och typ 4 månader gammal, hon luktar valp (=svett och kiss) och jag vill sniffa ihjäl mig på den underbara doften. Hon somnar och sover lite hur som helst, som synes. Ebba är ju såklart nummer ett i mitt hjärta, men Tova, ja hon är en självklar tvåa. Jag vill stanna här och leka (läs: kela) med hundarna i flera år!

Nu får du väl ta och uppdatera lite här va, jag förväntar mig att du håller saker och ting flytande medan jag är borta.

Det är många som är lediga nu under påsken; jag, Frida, resten av klassen och även mitt lukt- och smaksinne. Eftersom jag mestadels ätit nyponsoppa de senaste dagarna har jag inte riktigt märkt det förrän idag, jag hara bara tänkt att nyponsoppan är tämligen smaklös för att den är sockerfri. Idag var jag dock tvungen att ta mig till affären för att införskaffa diverse förnödenheter såsom mer nyponsoppa, men även duschcreme (man måste visst tänka på hygienen även om man är sängliggande). På affären hade de inte den duschcreme jag vanligtvis brukar köpa så jag tog någon annan som såg fin ut och luktade lite, tyckte "näe, den här luktar ju inget, undrar om den är för allergiker?" och ställde tillbaka den. Tog en annan som såg bekant ut då jag haft en hudlotion från samma märke som jag vet luktar gott, men nej, den luktade inte mkt den heller så jag ställde tillbaka den och det var i detta ögonblick som det slog mig; det är nog inte duschcremen det är fel på, det är nog jag! Så jag tog helt sonika den som hade finast förpackning, så får vi hoppas att jag inte kommer att gå runt och lukta karl sen.

På väg hem plockade jag med lite sushi och tänkte att jag skulle lyxa till det med lite sånt (sushi och nyponsoppa är det enda jag kan tänka mig att äta under denna brakinfluensa och konstanta illamående sen i söndags) men till min stora besvikelse så är även mitt smaksinne borta, inte ens wasabin smakade något och tro mig, jag smakade! Scary.

Nu ska jag se film och försöka äta lite chips, vilket är ett totalt slöseri egentligen. Frida, jag hoppas du har det riktigt trevligt uppe i Skellefteå och om jag skulle ha råkat smitta ner dig så ber jag hundra gånger om ursäkt för det. Jag lovar att langa nyponsoppa åt dig på tisdag i så fall!

Glad påsk till er alla och framförallt till mitt lukt- och smaksinne, hoppas ni har det bra var ni än är!

Take care now bye bye then!

Jag har legat hemma sjuk i typ tre dagar nu och dött av tristess, varit för sjuk för att orka lämna sängen men för frisk för att orka ligga i sängen hela dagarna. Har dock inte haft så mkt annat val då jag är febrig och jobbar på att hosta upp mina lungor, så jag har alternerat mellan gud och teven och Frida för att få någon slags underhållning.

Any-ho, jag är lite av en missbrukarpersonlighet, om jag gillar en låt så vill jag bara lyssna på den tills jag tröttnar, om jag gillar någon mat, så vill jag bara äta det tills jag tröttnar. Detta har förstås sina för- och nackdelar, ur näringssynpunkt framför allt när det gäller mat. Många perioder har jag levt på korv med bröd (djurvänlig sådan of course). Idag har jag hängt i photoshop halva dagen, ritat en vinylskiva bland annat, den blev fin. Sen gjorde jag en kladd på ett skivomslag till en av låtarna jag missbrukar just nu, det är mest typograferingen som jag lagt ned tid på, som synes. Ni kan lyssna på denna fantastiska låt genom att klicka play här va.

Idag har jag varit på anställningsintervju och gjort bort mig totalt, jag skyller på feber och massivt intag av alvedon för att dämpa denna. Jag skulle säga att jag jobbat som receptionist på Toni & Guy ett par år och jag sa Toni & Gay... Tror inte jag kommer ro i land det jobbet direkt.

Hur som helst, så har jag några drömjobb. Ett av dem vore att jobba på Kesselskramer i Amsterdam, de är helt dumma i huvudet vilket framgår av några exempel på deras annonser här nedanför. Jag funderar starkt på att söka praktik där iaf, men då ska man nog ha en redigt bra portfolio, tror inte de tar in vem som helst som praktikant. Well, well, detta är delar ur en kampanj som de gjorde för ett lågbudgethotell som är vida känt för att kanske inte vara det fräschaste.

Jag var ute och svirade igår, lite spontant och fint sådär och hade en rätt trevlig kväll som fick sig ett snöpligt avslut. Det kan sammanfattas med ett sms jag skickade i natt "jag blev avkastad vid en skog i ingenstans, tack västtrafik ni börjar likna robinson."

Vad hände? Jo, trots idel nypande i mitt lår för att jag inte skulle somna, så lyckades jag återigen med den enastående bedriften att somna på spårvagnen på väg hem. Att hålla sig vaken en kvart är tydligen för mycket begärt. Blev brutalt väckt vid ändhållplats på Hisingen och avkastad av en sur chaufför. Nyvaken och sjukt förvirrad stod jag där och såg bara skog runtom mig och tänkte att ja, detta är nog slutet för mig, jag hade ju ingen aning om vart jag var. Panikslagen ringde jag och väckte stackars Frida (hon borde börja ta betalt för att svara när jag fylleringer henne, hon skulle bli rik) som försökte hjälpa mig att hitta hem. Som tur var hittade jag en spårvagnshållplats och tror ni inte att samma jävla spårvagn som jag blev avkastad ifrån kom och fick bli mitt transportmedel hem?! Verkligen nödvändigt att bara slänga av mig, västtrafik, jag hoppas ni får gonorré.

Kvällen slutade i alla fall lyckligt med o'boy och mackor i köket tillsammans med världens bästa Frida.

Jag har varit så arg hela jäkla eftermiddagen och kvällen. Jag behöver ett jävla jobb! NU! Och var är våra stipendiepengar? Fattigdomen är total här och med tanke på de senaste veckornas alla tråkiga besked så känner jag att fan, nu är det dags att turen vänder. Idag bet jag av en del av min framtand, så blir ett dyrt tandläkarbesök imorgon bitti för mina sista sparpengar. Kul kul. Meeen, mitt i all denna misär, gjorde jag något jag inte gjort på sjukt länge; jag ritade på fri hand. 

Gustav: "Vahfan, pussar ni på varandra? Jag är fan i den bästa gruppen någonsin!"

Jag kan inte ens beskriva vilken fittig vecka detta är och det blir bara svårare och svårare att hålla motivationen och peppen inför tävlingen uppe. I förrgår dog min farmor och nyss ringde mamma och berättade att min älskade finaste sötaste hund, Ebba, har en stor tumör och ska opereras nästa vecka. Känns lagom kul när man är en miljard mil bort. Denna vecka suger, helt klart. Skitliv.

Nu börjar det närma sig... reklamtävlingen som har genererat många olika känslor de senaste veckorna; förväntan, glädje, ångest i olika varianter (prestationsångest, separationsångest, datorångest, för att bara nämna några), spänning och nervositet! Ja, det har varit en salig blandning, helt enkelt.