always all ways
På min gamla mobiltelefon har jag haft ett gäng filmer på Ebban som jag tyvärr inte kommit åt då jag inte haft något batteri till den (pga att telefonen tog ett dopp i en toalettstol varpå batteriet blev vattenskadat och sprängdes). Detta har varit jättetråkigt för de filmerna betyder mycket för mig. Men så hittade världens bästa Daniel (hellodolly) en överkörd mobil och han tog batteriet från den och gav det åt mig så jag kunde kolla om den passade till min, vilket den gjorde! Så nu har jag laddat över en miljard filmer på söta Ebba och lagt upp några av dem på youtube. Jag förstår att ni kanske inte tycker det är så kul att titta på filmer på en hund, men hon var världens bästa hund, utan att överdriva. Så titta på klippen nedan.
Ebba fastnade i en jiffypåse och hennes elaka matte försökte få henne att promenera omkring för det såg så roligt ut.
Så här lät den söta lilla pärlan när man kelade med henne.
Ebba fastnade i en jiffypåse och hennes elaka matte försökte få henne att promenera omkring för det såg så roligt ut.
Så här lät den söta lilla pärlan när man kelade med henne.
Jag hoppas du har det fint i hundhimlen, älskade Ebba.
livet är döden utan dig
Ebba 2000-07-13 - 2009-05-20
i carry your heart with me (i carry it in my heart)
i am never without it (anywhere
i go you go, my dear; and whatever is done
by only me is your doing, my darling)
i fear no fate (for you are my fate, my sweet)
i want no world (for beautiful you are my world, my true)
and it's you are whatever a moon has always meant
and whatever a sun will always sing is you
here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud
and the sky of the sky of a tree called life; which grows
higher than the soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that's keeping the stars apart
i carry your heart (i carry it in my heart)
Blandade känslor
Det är blandad glädje och sorg på Dr Westrings gata idag.
Tänker på dig Emma. ♥
Tänker även på klanen Hägglund som är på väg. ♥
I Göteborg beskriver även vädret våra känslor. Regn, sol, regn, sol, regn, sol... Hade jag möjligheten och kraften att välja så skulle jag välja sol. Sol får vi aldrig för mycket av. Sol saknas. Men som man så ofta säger, efter regn kommer solsken. Får hoppas att det stämmer.
Kram.
the movements conquers london
Klicka för större dårå.
(och så kommer vi ihåg att det inte är färgerna på bilden som syns i tryck)
(och så kommer vi ihåg att det inte är färgerna på bilden som syns i tryck)
Okej.
Nu är det bevisat. Det är jag som är mannen i mitt och Emmas förhållande. Eller det enda beviset på detta (hittills) är att jag precis hade ihjäl ett odjur i vårt köksskåp. Och det är inget skämt. Det var ett riktigt odjur. Ett odjur i ett shotglas.
(För att behålla trovärdigheten i min "jag-är-mer-man-än-Emma"-berättelse så bortser vi från att jag hade rosa städhandskar under ingreppet...)
Det stora odjuret var i formen av en spindel. Oklart om det var en spindel, men mest troligt. Möjligtvis hårig. Importerad från något bilindustriland. Kanske från Tyskland. Förmodligen en Göteborgare som åkt söderut, gjort ett kap och på köpet fått äran att frakta hem en hel familj med håriga monster. Men, men. Nu är den död. Mosad i ett shotglas. Med en bunt toalettpapper.
Behöver jag nämna att Emma stod på en köksstol under hela ingreppet?
Förresten, vem kommer hit och tar hand om skiten nu när jag offrat mitt liv för att ta död på den? Det är ju ändå en shotglas...
no words neccessary
jag är kär i den längsta mannen på jorden
Okej, först och främst en hälsning till min kära sambo Frida: DU SUGER PÅ UPPDATERINGAR!
Sådärja, då var det avklarat. Nu har vi så flyttat, städat, städat, städat, packat upp och städat lite mer. Utan att överdriva såg vår nya lgh ut som en knarkarkvart och har nog inte blivit städad sen 1800-talet, förutom dammsugning. Det är fortfarande ett hakkors ritat i dammet på köksfönstret, den borde vi ta bort hhm.
I onsdags var vi på konsert, The tallest man on earth, det var helt jävla suveränt. Här har ni en fin slagdänga att lyssna på medan ni läser klart detta inlägg. Tryck bara play!
Ikväll ska jag och Daniel (Hellodolly) och se When we falls avskedskonsert, det blir nog fina grejer det. Annars har vi jävlart fullt upp med allt möjligt, pestanalyser hit och dit, affischer hit och dit, jobbsökande hit och dit, etc. På måndag ska jag i alla fall på intervju för ett extra- och sommarjobb och det är ett jobb jag väldigt väldigt gärna vill ha, så håll tummarna på att jag ror det i land!
Avslutningsvis tänkte jag bara uppmuntra folk att sköta hygienen så här i sommartider när det är varmt och kvavt i kollektivtrafiken. Jag höll på att kräkas på bussen på väg till skolan av folks diverse morgonandedräkter och svettlukter, fyfan.
That's all for now, bye bye then!
Ciao!
Avslutningsvis tänkte jag bara uppmuntra folk att sköta hygienen så här i sommartider när det är varmt och kvavt i kollektivtrafiken. Jag höll på att kräkas på bussen på väg till skolan av folks diverse morgonandedräkter och svettlukter, fyfan.
That's all for now, bye bye then!
Ciao!
hej & hå
Det blir verkligen inte mycket till uppdaterande nu i dessa bråda tider, det är projekt, flytt, liv, sol, väder, död, ja, allt möjligt som upptar min och Fridas tid. Imorgon är det iaf dags för flytt till guldheden, fyfan vad det är jobbigt att flytta. The end of an era för Brämaregatan i alla fall.
Sen försöker jag hitta extra- och sommarjobb för fullt, alla tips är välkomna! Jag sysselsätter mig även med att rita en poster till Dollys band, samt göra en hemsida till min farfars stugby. Vilket är lite trixigt när mina webkunskaper är aningen ringrostiga när jag inte gjort en hemsida på 8 år. Heja.
Any-ho, ni får se loggan.
That's all folks, take care now bye bye then.
Ciao!
Sen försöker jag hitta extra- och sommarjobb för fullt, alla tips är välkomna! Jag sysselsätter mig även med att rita en poster till Dollys band, samt göra en hemsida till min farfars stugby. Vilket är lite trixigt när mina webkunskaper är aningen ringrostiga när jag inte gjort en hemsida på 8 år. Heja.
Any-ho, ni får se loggan.
That's all folks, take care now bye bye then.
Ciao!
And here we go again...
Jepp, jepp. Än en gång är det dåligt med uppdateringar på vår blogg. Kan meddela er att vi just nu är mitt uppe i en intensiv period fullspäckad med både flytt, målande av den nya lägenheten och två stora projekt i skolan. Vi har inget att skylla på egentligen, men försöka kan man alltid...
Flyttlasset till Guldheden kommer förhoppningsvis att gå av stapeln i helgen. Detta förutsatt att hissgubbarna som figurerat i vår trappuppgång blir klara med renoveringen av hissen. De skulle ha varit klara redan vecka 16-17, men med tanke på att det nu är början av vecka 19 så vetti tusan hur det går för dem... Och hur går det för oss om hissen inte fungerar? Utförs i trapporna. Förmodligen några brutna ben. Garanterat ont i ryggen. Kanske snygg rumpa efter några timmars rännande upp & ner? Kan kanske vara värt besväret.
En runda till Ikea kommer också att behövas. Garderober, mattor, pall, kuddar, gardiner, tyg, jalusier, skärbrädor - you name it. Detta är en klassisk pengarna-bara-sprutar-iväg-månad. Usch, fy, blä. Men när allt väl är på plats är det värt allt besvär. Tror att vi kan göra det riktigt mysigt och hemtrevligt i vår nya lya.
I den nya lägenheten målas det för fulla muggar. Jag längtar till alla väggar är skinande vita. Nu är det bara fem rundor kvar, sedan fattas bara lite ättika så ska lägenheten vara redo för två norrländska jäntor. Räkna med inflyttningsfest!
Att skriva en marknadsplan på engelska är för övrigt en utmaning för fröken Hägglund, det vill jag lova. Men jag tycker faktiskt att det känns som en rolig utmaning, för utvecklas är ju aldrig fel. Och lära sig nya saker är underbart.
Jag och Anders fick ett grymt roligt välkomnande hemma på Brämaregatan ikväll. Jag låste upp dörren i vanlig ordning. Steg in, ställde ner väskan och kikade runt hörnet för att kolla vad Emma pysslade med. Jag ser henne komma gående med Gud i famnen med fullt ös i högtalarna och tittandes ner på skärmen. Helt plötsligt tittar hon upp, ser vettskrämd ut samtidigt som hon hoppar upp och ned och skriker "iiiihh-iiiihh-iiiihh". Inte visste jag att mitt uppseende kunde väcka sådana reaktioner? Kul var det iallafall och vi brast alla ut i skratt. Jag ska smyga varje gång jag kommer hem i fortsättningen. :)
Nedräkningen inför norrlandsbesöket har startat - 15 dagar kvar tills de kommer. Om jag längtar? Att jag gör!
Kram och godnatt!
