Jepp, jepp. Än en gång är det dåligt med uppdateringar på vår blogg. Kan meddela er att vi just nu är mitt uppe i en intensiv period fullspäckad med både flytt, målande av den nya lägenheten och två stora projekt i skolan. Vi har inget att skylla på egentligen, men försöka kan man alltid...

Flyttlasset till Guldheden kommer förhoppningsvis att gå av stapeln i helgen. Detta förutsatt att hissgubbarna som figurerat i vår trappuppgång blir klara med renoveringen av hissen. De skulle ha varit klara redan vecka 16-17, men med tanke på att det nu är början av vecka 19 så vetti tusan hur det går för dem... Och hur går det för oss om hissen inte fungerar? Utförs i trapporna. Förmodligen några brutna ben. Garanterat ont i ryggen. Kanske snygg rumpa efter några timmars rännande upp & ner? Kan kanske vara värt besväret.

En runda till Ikea kommer också att behövas. Garderober, mattor, pall, kuddar, gardiner, tyg, jalusier, skärbrädor - you name it. Detta är en klassisk pengarna-bara-sprutar-iväg-månad. Usch, fy, blä. Men när allt väl är på plats är det värt allt besvär. Tror att vi kan göra det riktigt mysigt och hemtrevligt i vår nya lya.

I den nya lägenheten målas det för fulla muggar. Jag längtar till alla väggar är skinande vita. Nu är det bara fem rundor kvar, sedan fattas bara lite ättika så ska lägenheten vara redo för två norrländska jäntor. Räkna med inflyttningsfest!

Att skriva en marknadsplan på engelska är för övrigt en utmaning för fröken Hägglund, det vill jag lova. Men jag tycker faktiskt att det känns som en rolig utmaning, för utvecklas är ju aldrig fel. Och lära sig nya saker är underbart.

Jag och Anders fick ett grymt roligt välkomnande hemma på Brämaregatan ikväll. Jag låste upp dörren i vanlig ordning. Steg in, ställde ner väskan och kikade runt hörnet för att kolla vad Emma pysslade med. Jag ser henne komma gående med Gud i famnen med fullt ös i högtalarna och tittandes ner på skärmen. Helt plötsligt tittar hon upp, ser vettskrämd ut samtidigt som hon hoppar upp och ned och skriker "iiiihh-iiiihh-iiiihh". Inte visste jag att mitt uppseende kunde väcka sådana reaktioner? Kul var det iallafall och vi brast alla ut i skratt. Jag ska smyga varje gång jag kommer hem i fortsättningen. :)

Nedräkningen inför norrlandsbesöket har startat - 15 dagar kvar tills de kommer. Om jag längtar? Att jag gör!

Kram och godnatt!