rawkbaut & festerås
Är det någon idé att ens försöka sammanfatta den här helgen? Sömnbrist och konstant fylla tors-lör gör att allt bara flyter ihop, fyfan, jag är alldeles för gammal för sånt här festivalande!
Any-ho, vi lämnade Götet i torsdags morse vid elvatiden, matpaus i Linköping, en ganska chill och trevlig resa faktiskt. Jag fick vara fripassagerare till Daniels band The Movements som skulle spela på båten dårå. Ett gäng trevliga grabbar, helt enkelt. Någonstans vid Södertälje med två timmar kvar till sista tid för incheckning hamnade vi i en bilkö som inte var av denna planet, det gick i slow motion! Till en början var vi optimistiska och tänkte att vi ju ändå hade ganska stora marginaler, men allt eftersom kön sniglade sig fram fick vi mer och mer panik och diverse telefonsamtal gjordes för att kolla vad som händer om vi kommer försent. Försent kom vi, med ungefär 5-10 minuter och jag kunde springa in och möta upp Faluboysen som skulle bli mina hyttcompadres och som även hade min biljett. Sen var det lite allmänt terminalhäng, diverse återseenden, ombordstigning, konstaterad matbrist på båtfan, ölinförskaffande och hetsdrickande och chipsätande för att stilla den värsta hungern - sen iväg för att se Misfits! (som började spela en halvtimme efter att vi fått gå ombord, bra planering? nä).
De spelade i en timme, varav första 45 minutrarna sög och jag övervägde att gå, de spelade igenom allt så fort så man hann knappt höra vilken låt det var. Men sista kvarten styrde de upp lite och det var faktiskt rätt bra, tyvärr var det många som redan hade gått då. Sen tillbaka till hytten för att äta mer chips, sallad och dricka öl innan Black Lips skulle spela. Och ungefär så pågick det hela resan, fram och tillbaka mellan olika hytter och scenen och ja, diverse partajande. Vakterna hade gett sig fan på att vara någon slags Gestapo, så det vart till slut väldigt mkt svinn och sjukt mkt folk i fylleceller och en hel del som blev avslängda i Åbo.
Ryktesvägen hörde jag att något bands sångare blev plockad av en vakt under spelningen, wtf, vad är det för stil egentligen? På kryssningar är det ju allmänt känt att "det som händer på båten, stannar på båten" vilket tillåter folk att vara lite extra sviniga sådär, kombinerar man detta med ett gäng rockerskids som publik så blir det som det blir. Jag tyckte dock det var rätt städat, eller så var jag väl bara på fel (rätt?) ställen. Tyckte bra synd om ett par som såg ut att vara i åldern döende som nog inte visste att det skulle pågå konserter på båten när de bokade biljetterna. Well, well, de hade säkert kul de med om de inte dog av en hjärtinfarkt någonstans.
Efter alldeles för lite sömn, alldeles för mkt öl och 23 timmars båtresa anlände vi tillbaka till Stockholm vid 18-tiden på fredagen, varpå jag hoppade på ett tåg till Västerås för att fortsätta festen hos Emilie. Det var nog världens konstigaste kväll, jag var så trött och konstig i huvudet så jag visste nog inte ens om jag var vaken eller inte = jag är alldeles för gammal för sånt här! Kl ett däckade jag i Emilies säng medan festen pågick till fyrasnåret eller något sånt, jag var död. Sov oavbrutet till typ tolv, i exakt samma ställning. Så kan det gå.
På lördagen hälsade jag på lite folk och sen såg jag och Emilie film hela kvällen, sjukt mysigt och lagom ansträngande för två slitna hjältar. Meeen, ganska skönt att komma hem idag.
Take care now bye bye then!
Ciao!
Any-ho, vi lämnade Götet i torsdags morse vid elvatiden, matpaus i Linköping, en ganska chill och trevlig resa faktiskt. Jag fick vara fripassagerare till Daniels band The Movements som skulle spela på båten dårå. Ett gäng trevliga grabbar, helt enkelt. Någonstans vid Södertälje med två timmar kvar till sista tid för incheckning hamnade vi i en bilkö som inte var av denna planet, det gick i slow motion! Till en början var vi optimistiska och tänkte att vi ju ändå hade ganska stora marginaler, men allt eftersom kön sniglade sig fram fick vi mer och mer panik och diverse telefonsamtal gjordes för att kolla vad som händer om vi kommer försent. Försent kom vi, med ungefär 5-10 minuter och jag kunde springa in och möta upp Faluboysen som skulle bli mina hyttcompadres och som även hade min biljett. Sen var det lite allmänt terminalhäng, diverse återseenden, ombordstigning, konstaterad matbrist på båtfan, ölinförskaffande och hetsdrickande och chipsätande för att stilla den värsta hungern - sen iväg för att se Misfits! (som började spela en halvtimme efter att vi fått gå ombord, bra planering? nä).
De spelade i en timme, varav första 45 minutrarna sög och jag övervägde att gå, de spelade igenom allt så fort så man hann knappt höra vilken låt det var. Men sista kvarten styrde de upp lite och det var faktiskt rätt bra, tyvärr var det många som redan hade gått då. Sen tillbaka till hytten för att äta mer chips, sallad och dricka öl innan Black Lips skulle spela. Och ungefär så pågick det hela resan, fram och tillbaka mellan olika hytter och scenen och ja, diverse partajande. Vakterna hade gett sig fan på att vara någon slags Gestapo, så det vart till slut väldigt mkt svinn och sjukt mkt folk i fylleceller och en hel del som blev avslängda i Åbo.
Ryktesvägen hörde jag att något bands sångare blev plockad av en vakt under spelningen, wtf, vad är det för stil egentligen? På kryssningar är det ju allmänt känt att "det som händer på båten, stannar på båten" vilket tillåter folk att vara lite extra sviniga sådär, kombinerar man detta med ett gäng rockerskids som publik så blir det som det blir. Jag tyckte dock det var rätt städat, eller så var jag väl bara på fel (rätt?) ställen. Tyckte bra synd om ett par som såg ut att vara i åldern döende som nog inte visste att det skulle pågå konserter på båten när de bokade biljetterna. Well, well, de hade säkert kul de med om de inte dog av en hjärtinfarkt någonstans.
Efter alldeles för lite sömn, alldeles för mkt öl och 23 timmars båtresa anlände vi tillbaka till Stockholm vid 18-tiden på fredagen, varpå jag hoppade på ett tåg till Västerås för att fortsätta festen hos Emilie. Det var nog världens konstigaste kväll, jag var så trött och konstig i huvudet så jag visste nog inte ens om jag var vaken eller inte = jag är alldeles för gammal för sånt här! Kl ett däckade jag i Emilies säng medan festen pågick till fyrasnåret eller något sånt, jag var död. Sov oavbrutet till typ tolv, i exakt samma ställning. Så kan det gå.
På lördagen hälsade jag på lite folk och sen såg jag och Emilie film hela kvällen, sjukt mysigt och lagom ansträngande för två slitna hjältar. Meeen, ganska skönt att komma hem idag.
Take care now bye bye then!
Ciao!
Kommentarer
Postat av: frida
jag är glad att du är hemma trots att det endast inneburit en hel mängd smygande från min sida. är du säker på att du är hemma? tyckte ifs att du satt vid köksbordet igår när jag var in och vände. och lappen på bordet i morse bör du ha skrivit... hm.
ses imårrn bitti. :)
Trackback